Network Menu

Giuseppe Verdi – en italiensk 200-årsjubilar

Giuseppi Verdi

Giuseppi Verdi

Giuseppe Verdi och Richard Wagner, de två största operakompositörerna av sin tid, hade allt – och ingenting – gemensamt.

Födda samma år – Verdi, en melodiker som gav röst åt den italienska passionen och sensualismen. Wagner, harmonikern, ville däremot gestalta ett metafysiskt drömliv i Tyskland. Deras prestationer var jämförbara men Verdi tänkte på konsten som en tröst till mänskligheten medan det behagade Wagner att tro att den nervösa intensitet av hans operor kunde driva lyssnare galna?

De var både kulturella hjältar – nationalister för deras nyligen enade länder. Italienarna hedrar fortfarande Verdi som en gudfader, för tyskarna, förblir Wagner en mer oroande förfader, numera ofta anklagad för att ha berett väg för Tredje riket.

Giuseppe Verdi föddes den 10 oktober 1813 i Le Roncole (nuvarande Roncole Verdi) i Emilia-Romagna i Italien. Mest känd för Rigoletto, Aida, La Traviata, Otello och Falstaff. Ville med sina operor bilda en genuint italiensk romantisk stil och därmed bryta med såväl den stora franska operastilen som med just Wagner.

Verdis musik är dramatisk och många av hans operor har ett uttalat politiskt motiv; ett folk som kämpar för frihet mot en tyrannisk ledare. Det som är typiskt för hans operor är att musiken hela tiden finns med i sångens bakgrund och bildar en dramatisk enhet, i motsats till äldre operor som ofta delar upp musiken i sångstycken och stycken med talsång.

Endast tolv år gammal anställdes han som organist i den lokala kyrkan. Då han senare blev pianolärare åt en köpmannadotter i närliggande staden Busseto uppstod romantik och de gifte sig 1836 och fick två barn.

Han debuterade som kompositör på La Scala i Milano 1839 med operan Oberto, conte di Bonifacio. 1840 drabbades han av en fruktansvärd sorg då båda barnen dog och sedan även hustrun.

Flyttade till Paris, gjorde succé med sin musik och inledde ett förhållande med en sångerska som han också gifte sig med. Han överlevde även henne, blev änkling 1897 och därefter slutade han av hälsoskäl att komponera. Han inledde på ålderns höst bekantskap med bland andra Puccini.

Verdis musikdramatiska skapande brukar delas in i tre perioder – den första i heroisk nationalistisk anda, den andra blev den mer mogna och stabila stil som kännetecknar succéerna Rigoletto och La Traviata, senare komponerade han Otello och komedin Falstaff i den tredje och sista fasen. Han intresserade sig under sina sista levnadsår för kyrkomusik.

I januari 1901, då han ligger för döden efter en stroke på ett hotellrum i Milano, samlade man ihop löv och lade i spårvagnsspåren för att det inte skulle bullra så mycket när spårvagnen körde förbi nedanför hans fönster. Ett bevis för hur älskad han var av sitt folk.

Verdi var även en stor gastronom och matkonsten var något han värderade högt.

Den underbara italienska maten kommer Sweorna att få ta del av på världsmötet i Bologna. Passa också själva på att botanisera bland gator och torg och smaka på delikatesser och goda glassar. Avsluta med en skummande Cappuccino, smakar väl aldrig så gott som just i Italien! Kanske Verdis musik hörs komma från någon gränd…

Benvenuti in Italia!

Text: Ingrid Maria Ericsson